Moskva


Patrick Thun




Moskva, nutid, 12 februari

Perrongen vid Park Kultury var fylld till bristningsgränsen med den vanliga mixen av frusna resenärer. Trötta studenter på väg till universitetet försökte hålla sig vakna och varma med kaffe och coca cola. Slitna arbetare höll sina lunchboxar mot sina magar och stirrade bakfullt in i tunneln medan den nya medelklasseliten stod och och viktiga ut med sina laptopväskor och mobiltelefoner klistrade mot örat. Här och där stod mammor med barnvagnar fyllda till bristningsgränsen med grova filtar för att skydda de små mot den råa ryska vintern som rasade utanför.

Tåget från Kropotskinskaya skulle komma in om ett par minuter för att ta dem vidare längs med den röda linjen mot en dag som de flesta av dem trodde skulle bli likadan som alla andra. Men för en av dem så skulle framtiden snart att komma till ett abrupt slut.

Ingen uppmärksammade den diskret klädda mannen som axel mot axel med sina medresenärer tyst väntade på tåget. Försiktigt så flyttade han sig närmre mannen som stod framför honom vid perrongens kant och gjorde sig redo för det som måste göras. Han stack ned högerhanden i rockfickan och kände den bekanta formen av detonatorn mot sina fingrar.

Tåget var nu på väg in till stationen i full fart och han tryckte lugnt på detonatorknappen. Sekunden senare briserade ett knallskott i andra änden av perrongen. Den låg i en brun papperspåse i en av papperskorgarna som satt fastsatta längs med perrongens väggar.

Effekten var omedelbar. En millisekund av chockerad tystnad förbyttes till ren panik. Det var den naturliga effekten efter det som skedde på samma perrong den 29 mars, 2010 när en kvinnlig självmordsbombare dödade och lemlästade 15 personer.

I tumultet som utbröt var det ingen som lade märke till hur mannen resolut tar ett steg fram och stötte till mannen framför sig så att han föll ned på spåret och kördes över av tåget. Ingen tänkte på hur han sedan blir ett med folkmassan som nu var i full panik och letade efter närmaste utgång.

Brandlarmet skarpa sång överröstade knappt den panikslagna folkmassans skrik. Ett par personer hade fallit till marken och blev brutalt nedtrampade av de som kom efter. Luften var fylld av ångest och lukten av bränt aluminiumpulver blandat med brandrök.

Mannen lät sig lugnt flyta med den flodvåg av människor som nu hade bildats och efter mindre än en minut var han ute ur tunnelbanan och försvann i snöyran längs med Zubovsky boulevarden.

Läs mer här.


Patrick Thun

Se hans hemsida här.

Copyright © 2011- Patrick Thun.


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:



Kontakta författaren





SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning

 
Kom ihåg! Orden, som är indelade i olika ordklasser, och instruktionerna för hur de används – grammatiken med formläran och satsläran – finns endast där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.