Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva ...

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva...

Hur ska man tolka det?

På samma sätt som du inte kan tolka Sveriges väder i april månad. Är det skinande sol eller är det fallande droppar som kommer göra avtryck på vår mark? Det är inget vi kan bestämma. På samma sätt som vi inte kan bestämma hur vi ska tolka det vi inte förstår.

Vi kan inte ta på det,

vi kan inte se på det,

vi kan endast känna igen oss i, hur vi själva ser på det, ur vårt eget perspektiv.

Så därför var det just den sorgen, som gjorde att jag inte kunde dela med mig av det till någon annan. Det är för svårt att förklara, men också det lättaste att förstå.

Genom livets gång har man varit med om flera olika saker, det spelar ingen roll om det varit positivt eller negativt, minus eller plus. Det är dem händelserna som har format dig till den speciella individ du är idag.

Jag vet att du har vart där,

jag vet att du känt så,

jag vet, att just du kommer att vara där igen.

Jag har vart där, stått där, utan att kunna röra vid det, inte riktigt förstått det, men på något vis ändå känt igen mig i det.

På samma sätt som jag vart kär, men inte kunnat förklara det.

Du kan inte förklara kärlek med ord,

sorg med meningar,

eller lycka utan ansiktsuttryck.

Som tårarna som runnit, känslorna som tagit över, utan att jag har kunnat styra över det, så var det ljudet av förklaringar som satte mina känslor i brand. Det hördes, det tröstade, men det var ändå bara ljud.

Ljud som fick mig att hålla mig vid liv, när jag kände mig vilsen och tom.

Det var då jag hörde toner som förklarade mina känslor, visade mig vägen fram, som ingen annan kan. Då jag fick vägledning av stämmans kloka ord och ljusets vackra herre som lyfte mig upp. Från botten till toppen, från mörkret till ljuset.

Som ni alla vet; Efter regn kommer solsken.

Det var precis så jag tolkade bilden på Patrik Sjöberg. Ett foto av honom själv som omfamnar hans egen självbiografi. För många är det bara en bild på en vanlig man i medelåldern, med en grå ts-hirt,vanliga blå jeans, en helt vanlig bild på en helt vanlig man helt enkelt.

Men jag däremot associerar fotot av honom till sorgen, till det ofattbara, till det abstrakta.

Den tunga, den sorgsna, den tomma blicken Patrik Sjöberg ger och förmedlar får mig att tänka på när jag förlorade min vän. Det var precis den blicken jag själv hade när tillvaron rasade samman.

Som när nattens mörker tar dagens ljus.

Även fast det kanske låter konstigt, har jag valt att hissa sorgen. Inte för det hemska, att mista någon. Inte heller för smärtan eller den saknaden som uppstår. Utan för vad de har givit mig.

Den har format mig till den individ jag är idag, genom att tvinga fram en styrka jag inte visste fanns.

Jag menar, jag har blivit starkare, mer kärleksfull och framförallt har jag börjat tro.

Tro på att vi skall mötas igen. I en bättre värld, på en bättre plats.

Där sorg och smärta inte existerar.

Jag vill tacka det svåra för livserfarenheten jag nu bär med mig på livets väg. Utan det svåra hade jag inte vart den jag är idag, eller du vart den du är, varken du eller jag hade uppskattat det goda och hållit våra nära och kära tätt intill hjärtat som vi nu gör. Men Tack vare sorgen, känslorna den tvingar fram har vi blivit starkare och formats.

Därför har jag också valt en bild på en stig.

Inte vilken stig som helst. Utan en stig som inte bara består av räta vägar utan också av tunga uppförsbackar och lätta nedförsbackar. Livet är inte alltid som att sväva på moln.

Därför valde jag den här bilden, då jag tycker att den visar livets lopp så tydligt. Livet har sina dalar och toppar precis som man kan säga att livet är som en dans på rosor- Ibland snurrar du på bladen, men ibland också på taggarna.

Du kan inte styra livet, du kan inte styra händelserna, du kan inte styra hur du kommer att formas, men du kan försöka se det goda som kommer med det svåra och tacka för att du är den du är idag.

Livet handlar inte om att dö när det är svårt, utan att rida ut livets hårda storm.

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Svårt att sätta ord på, men lätt att förstå. Precis som livet speglar 2 sidor av en verklighet. En verklighet, som igår endast var en illusion.

Malin Frödin

Copyright © 2012 Malin Frödin

Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:

• Dikter
• Artiklar & betraktelser
• Noveller
• Skribenter med egna presentationer
• Se även dessa böcker som läsarna har lagt upp.