Barn som far illa

�Barnen behöver vuxna med stora öron, stora ögon och inte minst ett stort hjärta.

Många övergrepp mot barn anmäls aldrig, därför är mörkertalet i statistiken stor. I dagsläget är fysisk och psykisk misshandel mot barn väldigt aktuellt och många frågor väcks till liv när allmänheten men såväl vårdpersonal läser om barn som utsätts för fysisk och psykisk misshandel.

Hur kan en sjuksköterska identifiera att ett barn utsätts för fysisk och psykisk misshandel, vad säger lagen? Sjuksköterskor i dag har inte tillräckligt med utbildning för att kunna identifiera fysisk och psykisk misshandel mot barn. Statistiken visar att många barn misshandlas i Sverige, borde då inte misshandel av barn och dess skador ingå i en sjuksköterskeutbildning?

Det har forskats lite inom området, men flera forskare har påvisat att mer forskning behövs för att kunna belysa tecken och signaler som är viktiga för att identifiera fysisk och psykisk misshandel mot barn. Forskning visar att sjuksköterskor är rädda för att stå inför valet att anmäla en misstänkt misshandel eftersom de inte har den rätta kunskapen som de behöver för att med säkerhet kunna bedöma att det är just misshandel.

Är det på grund av denna rädsla som sjuksköterskor väljer att inte anmäla en barnmisshandel? Eller beror det enbart på bristande kunskap gällande barnmisshandel? Då lite forskning finns inom området och genom sjuksköterskors bristande kunskap gällande att kunna identifiera misshandel, kommer jag att fokusera på fysisk och psykisk barnmisshandel, samt tecken och signaler som visar sig när ett barn far illa. Med denna artikel vill jag utöka kunskapen hos oss sjuksköterskor själva samt allmänheten som vistas runt barn i samhället.

Media belyser barnmisshandel i princip varje dag och minst lika ofta kommer barn in till akutmottagning eller barnavårdscentral med skador som orsakats av misshandel. Sjuksköterskor har ett ansvar att identifiera och anmäla misshandel mot barn. En misshandel kan vara svår att upptäcka då barn inte alltid berättar för andra vad som händer i hemmiljön.

Misshandel av barn är ofta av både fysisk och psykisk karaktär där bland annat slag, sparkar, vanvård eller mobbning är vanligt förekommande. Misshandeln kan vara passiv, aktiv eller både och. Passiv misshandel utövas inte medvetet av föräldrarna, utan handlar ofta om att föräldrarna inte har mognad att klara av att ansvara för ett barn. En annan orsak kan vara missbruk eller psykisk sjukdom hos en eller båda föräldrarna. Aktiv misshandel är en form av våld som sker medvetet från föräldrarnas sida, det kan handla om allt från hårda slag och sparkar till att förgifta eller kväva barnen.

Det är enklare att se fysiska skador hos barn som har blivit misshandlat. Ändå sker många fel diagnoser i dag, bland annat för att sjuksköterskor inte vill tro att föräldrar kan göra något hemskt och för att sjuksköterskor känner en rädsla av att kunna ha fel. Vanligaste tecknen på misshandel är frakturer, blåmärken, brännskador och skållskador, kvävning, förgiftning och ögonskador.

Frakturer är en av de allvarligaste konsekvenserna av fysisk barnmisshandel. Frakturerna som uppkommer vid misshandel drabbar alla ben i kroppen. Barn mellan noll och två års ålder får brott på de långa rörbenen (överarms-, underarmsben samt ben i lår och vad) vid misshandel eller om de utsatts för ett större trauma så som en bilolycka.

Blåmärken av pärlband efter fingertoppar, halvmåneformade bitmärken som inte vållats av ett barn eller djur samt brännmärken efter cigaretter är typiska skador efter en misshandel. Småblödningar och hudavskrapningar på eller bakom öronmusslorna tyder på att barnen dragits eller hållits fast i öronen, våldsamma luggningar leder till att hårtussar lossnar och det blir kala fläckar i hårbottnen vilket ska väcka misstanke på misshandel.

Bränn- och skållningsskador är det svåra med övertygelse ställa diagnosen barnmisshandel Barn som vistas i köket vid matlagning kan lätt välta ner en gryta med varmt vatten. Ett barn har blivit bränt eller skållat med flit av en förövare vid dessa tillfällen.

Jag anser att barn som misshandlas utsätts för maktspel då föräldrar får barn att känna skuld och skam samt att inte vara älskade. Detta orsakar livslidande hos barn genom att de kränks och förlorar kontrollen för den egna livssituationen. Livslidande beror bland annat på återkommande fysiska skador såsom frakturer, hjärnskador eller psykiska skador som barn får genom svikande omsorg samt att inte får uppleva att de är älskade.

Barn som misshandlas utvecklar psykiska skador vilket leder till att barn så småningom utvecklar en självmordsbenägenhet, att barn blir inblandad i mobbning, alkoholproblematik samt kriminalitet. Psykisk misshandel visar, förutom psykiska förändringarna, sig även i form av fysiska skador och sjukdom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är vanligt hos barn som misshandlats eller som har utsatts för en stor traumatisk händelse. PTSD leder till återupplevande av traumat, psykisk avskärmning och förhöjt spänningsläge.

Jag tror att det lidande barn utsätts för, i och med misshandel, följer barnen genom både uppväxten och hela livet. Vuxna som har varit utsatta för misshandel som barn kan bära på traumatiska minnen orsakade av misshandeln och att detta kan påverka relationerna till andra vuxna men även till deras eventuella barn på ett negativt sätt. Misshandel leder till att barn känner otrygghet och får svårt att anpassa sig i samhället. I längden kan det även leda till att barnen dras in i kriminalitet och missbruk.

Det är många faktorer som påverkar vad och hur mycket ett barn berättar om en misshandel i hemmet. Dessa faktorer är bland annat att barn är väldigt lojala mot sina föräldrar och berättar inte alltid hur de har det i hemmiljön. Små barn under nio månader kan inte berätta om misshandeln t.ex. blåmärken eller kvävning. Barn med psykiska skador kan ha svårt att förmedla vad de har varit med om, de förtränger minnen från händelsen. Vilket på så sätt gör att barn inte kan återberätta misshandeln för utomstående. Äldre barn som inte kan berätta om vad som inträffat kan upplevelsen av att inte bli trodd förstärka skuld- och skam känslor. I värsta fall ser barn sig själv som värdelösa och att de förtjänar misshandeln.

En annan orsak till att barnmisshandel inte upptäcks är att inte mer kläder än nödvändigt tas av barnen vid hälsoundersökningar, ska ryggen undersökas tas endast kläderna på överkroppen av. En viktig del i sköterskornas arbete är respekten för barnens integritet vilket i vissa fall kan leda till att en misshandel förbises.

Kanske kan rutinerna vid dessa hälsoundersökningar behöva omarbetas för att på detta sätt effektivare kunna identifiera barnmisshandeln på ett tidigt stadium och på så vis förhindra fortsatt misshandel samt undvika lidande. Hälsoundersökningar av barn upp till arton års ålder borde införas där vården gör en ordentlig undersökning, det vill säga att man även kontrollerar hudkostymen på barnen. Om detta sker som en rutin och från barnens första levnadsår skyddas integriteten då inget barn särbehandlas.

Avslutningsvis vill jag understryka att det är avgörande för barn som misshandlas att de blir uppmärksammade i tid och att insatser sätts in så fort som möjligt när misshandel väl har konstaterats. Att möta dessa barn som far illa väcker således känslor såsom sorg, ilska och frustration, därför blir ett sätt att skydda sig känslomässig är att bortförklara sina misstankar men en sak ska man ha i minnet att en anmälan kan förändra barns fortsatta liv. Nedanstående citat tyckte författarna beskriva det budskap de vill förmedla till andra sjuksköterskor men såväl allmänheten: "�Barnen behöver vuxna med stora öron, stora ögon och inte minst ett stort hjärta".

Copyright © 2009 Nora, sjuksköterskestudent.

Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:

• Dikter
• Artiklar & betraktelser
• Noveller
• Skribenter med egna presentationer
• Se även dessa böcker som läsarna har lagt upp.