Ej glider över floden

Toivo Molin

Ej glider över floden Styx små vackert vimpelprydda båtar

Ej heller visar upp sig några högmodsdjur som ståtar

Nej, små och ynkliga där sitter på de enklaste av tofter

De som – inom kort – i Hades finner, att allt blott stoft är

Livet rinner bort rätt fort i floder … som den här

Av förutsättningar som fanns en gång

Och ljöd så ljuvligt i en moders sång

Det, som den gången, skimrade som vackraste klenod

Nu är förlorat, här dricker man ur glömskans flod

Karon står vid åran, tar betalt för överfarten

En obol är priset, resan utgör också själva starten

På ett liv i drömlik glömska eller kanske är det så

Att man återvänder för att äntligen förstå…

Något, som man hela tiden vetat, men – ändå…

Trevande man går bland vänner som ej ser

Man frågar , ingen svarar, hur mycket man än ber

Man återvänder så att i en annan dimension

Få se att allt blott var en trollkarls illusion

Toivo Molin

Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning