Snabbare utveckling av ordförrådet!

"Hans Luthman arbetar bl a som föreläsare inom Högskolan med språkutveckling i ett andraspråksperspektiv som inriktning. Här delger han sina tankar kring ordförrådets utveckling med fokus på flerspråkiga elever."

Genvägar till snabbare utveckling av ordförrådet!

Inledning

Ordförrådet bedöms allmänt av forskare som den viktigaste språkfärdigheten. Ett bra och utvecklat ordförråd ligger som grund för läsförståelsen, som i sin tur påverkar läsarens möjligheter att förstå bland annat de faktatexter som ryms inom skolans teoretiska ämnen. Härav följer då att en elevs möjligheter att lyckas i skolarbetet är helt avhängigt kvaliteten på ordförrådet!

Länge saknades inom skola och utbildning ett fokus på ordet och framförallt ordinlärning och de processer som leder fram till en ordförståelse och därmed en utveckling av ordförrådet. Semantiken inom lingvistiken lät dröja med svaret ända långt in på 90-talet. Det var framförallt inom andraspråksforskningen som de mer officiella rönen presenterades.

Ordinlärningen hade innan dess saknat mycket av pedagogisk tanke och genomtänkt upplägg inom undervisningen. Rent implicit gjordes jämförelse mellan inlärningen av ord i främmande språk som t.ex. engelskan med antagandet att vi lär oss ord genom att plugga glosor, slå i ordböcker och få en explicit undervisning via svarta tavlan. Detta snäva pedagogiska synsätt kom länge att prägla skolans huvudsakliga inriktning av arbetet med att utveckla lexikonet – inte minst inom andraspråksundervisningen. Här utarbetades mängder av övningsmaterial av främst ifyllnadskaraktär med diverse rut- och korsordssystem, som utgjorde ett tämligen meningslöst slöseri med värdefull lektionstid med en dessutom helt onödig belastning av läromedelsanslaget. Läsningens betydelse för ordförrådets utveckling fanns visserligen vagt uttalad men intog ingen mer central position på den pedagogiska agendan.

Det är naturligtvis lätt att i efterhand inse att ett ordförråd på kanske ett par hundratusen ord, som individen lär sig på sitt förstaspråk, inte i huvudsak är resultatet av varken ett frenetiskt studium i ordlexikon eller ett råpluggande av glosor. Men eftersom kunskapen och insikten från forskarhåll ännu inte fanns uttalad kunde det här pedagogiska missförhållandet slentrianmässigt och oreflekterat pågå år efter år med alla de negativa språkliga konsekvenser detta förde med sig – inte minst när det gällde våra invandrarelever. Vad säger då den aktuella forskningen?

Nytt synsätt och fokus

Från att då sedan långliga tider ha varit ett gravt eftersatt språkområde inom pedagogiska kretsar har lexikonet och ordförrådet med ens klättrat långt upp på den pedagogiska dagordningen, där föreläsningar och symposier nu avlöser varandra i rask takt och också kommit att höja upp "Ordet" till smått magiska och närmast religiösa nivåer med lockande ämnesrubriker som "Ordets Magi", "I begynnelsen var ordet", "Ordet är nyckeln till språket" osv… Det var så dags…!?

De fundamentalt nya och till synes både enkla och självklara sanningar som forskningen på senare tid redovisat hämtar mycket av sin teoretiska ansats från bl a forskare som Krashen och Nagy, som betonar det språkliga inflödets roll i individens språk- och ordutveckling, dvs. i vilken omfattning och grad vi exponeras för både det skrivna och talade ordet. Ett rikligt inflöde (input) är således helt avgörande för om individen ska kunna utveckla ett mer bärkraftigt ordförråd. När det sedan gäller själva essensen i forskningen om vilka kognitiva processer som är involverade vid tillägnandet av nya ord så handlar det främst om gissningsstrategier – dvs. vi lär oss ord i huvudsak genom att gissa oss fram till vad de betyder genom div. ledtrådar i omgivande kontext såväl skriftligt som muntligt! Det här är en process som pågår mer eller mindre omedvetet – implicit – som förutsätter att vi möter ordet vi söker förstå och tillägna oss i flera olika kontext för att till slut kunna ringa in dess betydelse. Så..., det handlar alltså i stort sett om systematiska gissningar när vi bygger upp vår ordbank. – Som sagt, till synes självklara sanningar som dock fått en hel del implikationer när det gäller både synsätt och pedagogiskt arbete med lexikonets utveckling.

Språkforskare som Åke Viberg vid Uppsala universitet och Ingegerd Enström vid Göteborgs universitet talar här samstämmigt om betydelsen av gissningar i samband med ordinlärning. Viberg använder här mer internationella termer och betonar att ordinlärning är en livslång process där en betydande del sker mer i förbigående – incidentiellt – när vi är upptagna av något annat, t.ex. då vi deltar i samtal, tittar på teve eller läser morgontidningen. Han använder den vetenskapliga termen inferera som är synonymt med ordet gissa och refererar till omfattande studier utomlands som bekräftar hypotesen om gissningars mer universella betydelse när det gäller ordinlärning.

Så här formulerar sig vidare Ingegerd Enström i en forskarartikel om flerspråkiga elevers utveckling av ordförrådet: "Det är viktigt att inläraren hör mycket talad svenska och läser stora mängder text. Men för att uppnå ett gott resultat på relativt kort tid krävs dessutom ett mer medvetet och systematiskt arbete som framförallt tar sikte på att inläraren lär sig att gissa ords betydelse i kontext med hjälp av främst två språkliga ledtrådar:

a) kontextuella - den omgivande texten till ett aktuellt ord ger möjlighet till adekvata gissningar. Ex. Vi åt på en gemytlig restaurang med musik och levande ljus.

b) ökad insikt i ordbildningskunskap, dvs. se sambandet mellan olika sammansatta och avledda former av samma ordstam. Ex. rök-röka-rökning-rökare-röksignal-inrökt"

Ordinlärning och andraspråkselever

För andraspråkselever som ska tillägna sig ett förstaspråk är betingelserna ofta annorlunda jämfört med enspråkiga, svenska elever. De växer inte sällan upp i segregerade boendemiljöer, som bidrar till att delvis avskärma dem från målspråket och det rika och viktiga språkliga inflöde som bl a Krashen talar om. Det är då väsentligt att skolan så långt möjligt söker kompensera dessa grupper genom att inom skolans domäner söka optimalt integrera denna elevgrupp med svensktalande elever. Här ställs också särskilda krav på en omfattande satsning av varierande läsning – särskilt den typ av texter som är mer abstrakt och kognitivt krävande! Dessa elever behöver också bli explicit mer medvetna om de gissningsstrategier vi tidigare talat om för att ha en rimlig chans att inhämta det språkliga försprång deras jämnåriga svenska elever i allmänhet har.

Aktuellt läromedel byggt på den senaste forskningen

Studentlitteratur, som har stått för en sammanställning av aktuella forskarrapporter i volymen "Svenska som andraspråk" /Hyltenstam&Lindberg 2004/ har också tagit initiativet till att ge ut ett läromedel, som helt bygger på resonemanget om att gissa ords betydelse i kontext. Läromedlet går under namnet Gissa Ordet /Gissa Uttrycket där det också ingår en CD-rom med datoriserade och interaktiva övningar. Eleven får här träna upp förmågan att hitta ledtrådar i texten och därmed avsevärt öka sina möjligheter att gissa ordets betydelse med hjälp av kontexten. Materialet finns presenterat på Studentlitteraturs hemsida med också en Demo av det digitala programmet. Läromedlet består av övningshäften som säljs i 10-pack där det också ingår ett diagnostiskt material och sluttest som kopieringsunderlag. Läromedlet är anpassat till elever inom grund- och gymnasieskolan inom ämnet svenska som andraspråk samt elever i svenska med behov av en fördjupning av ordkunskapen.

Hans Luthman, sept 2010 - språkpedagog och läromedelsförfattare.

Studentlitteratur AB tel. 046 - 31 20 00

Copyright © 2010 Hans Luthman.

Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:

• Dikter
• Artiklar & betraktelser
• Noveller
• Skribenter med egna presentationer
• Se även dessa böcker som läsarna har lagt upp.